Sameföreningen i Stockholm

Sameföreningen i Stockholm

1 månad sedan

Se ord från vår paneldeltagare Tomas Marsja som deltog igår i vårt program tillsammans med Amnesty Sápmi och Same Ätnam i AlmedalenJag tog chansen precis innan avslutningen av panelsamtalet i Almedalen läsa upp en av mina funderingar kring bla marker och mänskliga rättigheter.

” När människor hör ordet renskötsel tänker många på renar. Men renskötsel handlar egentligen om människor, språk, kultur och kunskap som har förts vidare från generation till generation. För oss är marken inte bara en plats på en karta. Den är grunden för att kunna leva vidare som samer.

Debatten framställs ofta som en konflikt mellan samer och utveckling. Men det är fel fråga. Den verkliga frågan är hur mycket mark som kan tas i anspråk innan renskötseln inte längre kan fungera.

I dag påverkas våra marker av gruvor, storskaligt skogsbruk, vindkraft, vattenkraft, vägar, järnvägar, turism, klimatförändringar, rovdjur och försvarets expansion. Varje projekt prövas ofta för sig. Men renen möter alla dessa ingrepp samtidigt. Det är den samlade påverkan som avgör om renskötseln och den samiska kulturen kan leva vidare.

Det här handlar ytterst om mänskliga rättigheter. Sverige har erkänt samerna som urfolk. Då räcker det inte att säga att samisk kultur är viktig. Det måste också finnas marker kvar där kulturen kan leva, utvecklas och föras vidare till nästa generation.

Frågan handlar inte om min generation. Den handlar om nästa generation. Om samiska barn och barnbarn ska ha samma möjlighet att leva med sitt språk, sin kultur och sina marker som generationerna före dem.

Frågan är inte om Sverige har plats för den gröna omställningen. Frågan är om Sverige också har plats för sitt urfolk. Om Sverige inte kan kombinera utveckling med respekt för sitt urfolk, då är problemet inte renskötseln. Då är problemet hur vi har valt att genomföra utvecklingen. ”
Sameföreningen i Stockholm
Amnesty Sápmi ... Visa merVisa mindre