Umesamiska språkdagen inledes med att “Álgguogåhtie – umesamer i samverkan” genomförde sitt första årsmöte efter bildandet i Arvidsjaur 2009-12-19. Mötet blev kort eftersom någon egentlig verksamhet med ekonomiskt utfall inte hade bedrivits under interimstiden. Märgge Uttjek valdes till ordförande. Ledamöterna i interimsstyrelsen; Eva Artursson Stenberg, Malå, Susanne Stenberg, Malå, Sven-Göte Persson, Ammarnäs, Charlotta Eriksson, Arvidsjaur, Gun Linder, Lycksele, Jan-Åke Olofsson, Umeå, valdes till ordinarie ledamöter. Medlemsavgiften fastställdes till 50 kr för individuell medlem och 100 kronor för familjemedlem (maka/make/sambo och barn under 18 år).
Herik Barruk talade om respekt som en framgångskriteria för språkrevitalisering och uttryckte att det känns som att det håller på att vända för umesamiskans revitalisering.
Olavi talade i samma anda, språkvarietéerna lever ofta i samma lokalsamhälle och att ingen borde behöva välja på grund av geografisk tillhörighet. Men höjde också ett finger för att tvinga in umesamiskan in i en ortografi som skulle göra ordbildning klumpig och opraktisk.
Budskapet från regeringens representanter. Dep. råd Lennart Brodin och Dep.sekr. Kaisa Syrjänen-Schaal, Integration- och jämställdhets-departementet, var att språklagen av 2009-07-01 och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och åtföljande förordning och starkare budget (från 10 till 80 miljoner) ger ett starkare ramverk än tidigare.
- ingen kommun kan neka hemspråksundervisning med hänvisning till att språket inte används i familjen
- kommun och myndigheter måste samråda med nationella minoriteter
- kommun och myndigheter måste återrapportera hur budget används
- visserligen finns inga sanktioner men tillsynsmyndigheter som skolverk och skolinspektion måste ta upp klagomål (och de internationella tillsynsorganens kritik driver också på förbättringar).
Kaisa Syrjänen-Schaal betonade också gräsrötternas roll att omsätta i praktiken de rättigheter som lagstiftningens verktygslåda nu erbjuder.
Beträffande språkutveckling och läromedel betonade hon samarbete mellan de olika varieteerna; Utveckla gemensamma metoder och ramverk. Fyll ramverken med språken. Fri tillgänglighet.
Språkets betydelse
Henrik Barruk åter kom till samma tema som under förmiddagen, nu med ännu större glöd!
Samiska ortnamn som kulturkälla
Olavi Korhonen berättade att
- 10.000 ortnamn passerat under hans ögon
- att lägga ut gränser för ortnamn är smärtsamt, övergångarna i samiska språken är mjuka
- svenska ortnamn i dag har ofta tagit vägen via finskan, duoddari – tunturi – Dundret, och sålunda mist sin ursprungliga betydelse.
- berättade om de 4.000 namnen insamlade i Arvidsjaur baserade på 1800-talets lappskattelandssyner, 1900-talets svenska upptecknare (som missade en del) och 2000-talets renskötare (som bekräftade 1800-talsuppgifterna)
Samisk litteratur – om samer och av samer i olika tider
Olavi berörde bl a följande:
Wolfgang Schlachters uppteckningar på 1940-talet är på väg ut i en ny upplaga.
Karin Stenbergs “En vädjan till svenska folket…” med många exempel på skarpsinniga ironier över den tiden nationalromantiska svenskars favoritslagord.
den umesamiska litteraturens ännu outforskade rikedom tipsade han om som ett nytt forskningsområde som ännu ogjort jämfört med de andra språkvarieteterna. Bara mellan 1810 och 1850 utkom 24 böcker och 40 almanckor.
Lappskattelanden på Geddas karta
Forskningen som redovisades baserar sig på Geddas karta och en beskrivning, ganska nyligen funnen i ett Stockholmsarkiv, av Geddas färder för att samla in information var det fanns lämpliga platser att anlägga nybyggen på. Geddas kartinformation har överförts till modernt kartmaterial för att ge en uppfattning om lappskattelandens verkliga storlek. Vidare hade forskaren följt de ursprungliga innehavarnas släkt- och flyttningsöden fram till 1912, tidpunkten för rennäringsdelegationens utredning om lappskattelanden. En bok kommer ut senare i sommar, med kompletterande CD-material.
