Programmet fortsatte på söndagen med invigning av utställningen En annan bild av samer – fotografier av Robert Lundgren. Därefter följde koltparad, även visad i Västerbottensnytt. Se även bildgalleriet längst ned.
Hederspriset
Aina Jonsson från Ammarnäs hedrades med Såhkies hederspris fört ett långt, nästan genom hela livet, och fortfarande aktivt bidragande till utveckling av den samiska kulturen.
Motiveringen var: “Aina Jonsson har varit med om 1900-talets revolution i renskogen. Från en nomadtillvaro till ett modernt, högteknologiskt företagande på traditionell grund. Hon har upplevt nomadskolan, skoterns intåg, Tjernobyl, markprocesser samt statens och kyrkans ursäkter. Sveriges ratificering av ILO-konvention 169 är något hon fortfarande väntar på.
Hon har jobbat politiskt i Sametinget såväl som kommunalt, var första kvinna i SSR:s styrelse 1968 och har varit aktiv på många sätt i det samiska samhället. På senare år har Aina genom sitt arbete i Svenska kyrkans samiska råd bidragit till att den samiska kulturen synliggjorts i kyrkliga sammanhang. 2004 tilldelades Aina Jonsson, som respekterad samekvinna och renskötare, regeringens renskötselmedalj ”För omsorgsfull renvård”, i guld av femte storleken. Aina Jonsson har genom mångåriga insatser främjat rennäringen och den samiska kulturen. Hon är en förebild för unga kvinnor inom renskötseln och en kulturbärare som binder samman den moderna samiska historien”.
Johan Turi
Vi fick höra ett föredrag om Johan Turi, den första samen gav ut en bok, Muitalus sámiid birra: “En berättare blir till författare. Johan Turi och det skrivna ordet”. Fil.Dr Coppélie Cocq forskare i Samiska studier vid Umeå Universitet. En uppfattning om vad hon framförde i föredraget kan man få i Samefolkets artikel Coppélie söker människan bakom berättelsen.
Robert Lundgren – fotograf, same och nybyggare
Till sist höll Jan-Åke Olofsson, dotterson till Robert, oss andlösa i 70 minuter i ett föredrag med bilder som utöver Roberts liv och gärning berättade om mycket annat. Jan-Åke visade på hur koltbruket förändrades, män frångick kolten i större utsträckning än kvinnor, koltmodet kunde förändras och var ibland långt ifrån traditionellt. Dagens koltpoliser fick sig en mild känga. Han visade också vilka blev de nya samiska näringarna: potatisodling, kornodling, kommunikation.
Västerbottenskuriren uppmärksammade de ovannämnda två evenemangen i en artikel i lördagstidningen.
