Lever Sverige upp till sina åtaganden gentemot samerna som urfolk?

Referat från tre föreläsningar under Ubmejen Biejvieh 2010, torsdag 11/3, som berörde samiska rättigheter:

Exploateringar, hot eller möjlighet?
Jenny Wik Karlsson, jurist, Svenska Samernas Riksförbund.

Lever Sverige upp till sina åtaganden gentemot samerna som urfolk?
Författaren, tillika regeringens förhandlare vid renbeteskonventionen med Norge, Lars Norberg

Författarsamtal
Annica Wennström och Ann-Helen Laestadius talar om identitet och skrivande. Samtalsledare är kulturjournalisten Anne Wuolab.

Exploateringar, hot eller möjlighet?

Några noteringar:

• konventioner och folkrättsliga principer måste tillämpas i Sverige
• samerna måste garanteras ett större inflytande över naturresurserna
• samernas rätt till deltagande och samråd måste stärkas
• den samiska synen på helheten är viktig – svensk juridisk sakbehandling är del- och sakorienterad utan perspektiv på helheten
• social konsekvensbeskrivning måste bakas in i lagstiftningen – idag endast miljökonsekvensbeskrivning, ex vis i Kanada krävs social konsekvensbeskrivning

Lever Sverige upp till sina åtaganden gentemot samerna som urfolk?

Vad är det regeringen måste leva upp till?

Lappkodicillen

Paragraf 27 av FN-stadgan.
Handlar om urfolkens kultur. Övervakas av UNESCO.

ILO 169
särskild hänsyn till nomadiserande folk. Sverige har inte ratificerat.

FN:s urfolksdeklarationen
I sak samma substans som i ILO 169 men ej juridiskt bindande. Sverige har skrivit på.

Europakonventionen.
Envar har rätten till sin egendom och den skall lämnas okränkt.

Leva som man lär
Att Sverige inte lever upp till ovanstående konventioners innebörd stämmer illa med Sveriges engagemang för urfolks rättigheter i ex vis Amazonas och Borneo. Särskilt verkar det finnas en motvilja mot ILO 169.

Internationellt verkar det vara en attitydförändring på gång. Australien, Kanda, Nya Zeeland och Latinamerika är en grupp länder som har skrivit på urfolksdeklarationen nyligen. Exempel:

• Kanada har bett om ursäkt för begångna övergrepp. Avsatt 10 miljarder kronor som kompensation till individer. Skapat en sanningskompensation.
• Nya Zeeland. Sedan 1975 är det möjligt för maorier att återfå marker genom domstolsbeslut. 2 miljarder avsatt som kompensation.
• Australien har officiellt bett om ursäkt. Ingen kompensationssumma finns angiven, men australiska staten satsar på att utveckla det aboriginska samhället.
• Brasilien har avsatt 17.000 kvkm förbehållet urfolk och har avhyst tidigare illegal grisfarmare
• I Skandinavien har Norge har visat framfötterna och lämnat Sverige på efterkälken. En gång i tiden hade Norge som mål att utrota rennomadismen helt. Samförvaltningen av Finnmarksvidda övervakas av kommissionen för ILO169 och justeringar i förvaltningen har gjorts.

Vad händer om Sverige inte skriver på ILO 169?
Internationella påtryckningar om efterlevnad kommer att fortsätta och intensifieras. Sverige blir ensamt kvar med frågan på den internationella folkrättsliga agendan.

Antisamiskt nätverk?
Lars Norberg framförde sin kunskap om ett antisamiskt nätverk, ett nejsägargäng, i riksdag och departement. Ex vis om Jordbruksdepartementet gör ett initiativ skickas det till partikanslierna först. Förslagen stoppas redan där innan de når riksdagsgrupperna.

Positiva krafter
Dock finns det politiker som vill leva som Sverige lär. Tidigare sameminister Anika Åhnberg framförde en ursäkt men den ursäkt som kan gälla måste komma från riksdagen, och det är tveksamt om Annika hade ett unisont stöd från regeringen. Den förutvarande sameministern Ann-Christine Nykvist hade också en positiv attityd.

Händelseutveckling under hösten 2009

Sameminister/jordbruksminister Eskil Erlandsson antydde vid öppningstalet av Sametinget den 25:e augusti att en brett upplagd proposition år 2010 skulle komma som skulle basera sig på de 10 senaste årens förberedelser i form av utredningar.

1/ Propositionens huvuddrag presenterades i en debatt artikel i DN med rubriken ”En historisk uppgörelse” en månad senare av regeringspartier sammansatt arbetsgrupp.

2/ I november hoppade regeringens expert, juridikprofessor Bertil Bengtsson, av propositionsarbetet i protest. Han motiverade sig utförligt i en debattartikel i DN i november. Han skrev:

• regeringens företrädare hade inte syftet att förbättra och förstärka samernas rättigheter
• propositionen var diskriminerande
• ingen konsultation med samerna hade förekommit

3/ I samma månad skrev ett antal höga jurister, som regeringen tidigare anlitat som rådgivare, en debattartikel i DN med temat att regeringen fortsätter att agera som om ingenting hänt.

4/ I december förkastade SSR regeringens promemoria.

Den nuvarande regeringen har därmed inte åstadkommit någonting i frågan under sin mandatperiod.

Ljuspunkter
Finns det ljuspunkter? Lars Norberg pekade på

• att jurister, som tidigare varit regeringens trogna tjänare, har börjat ändra ståndpunkt
• att domstolarna börjar lägga mer bevisbörda på markägarna
• det är tydligt att staten måste bevisa hur den kommit åt marken i förstone (ref Lennart Lundmarks Stulet Land), statens taktik har varit att upplåta mark till privata markägare som sedan försöker svälta ut rennäringen genom att ta betalt för markanvändningen.
• juristkåren börjar bli samevänlig, kanske genom personliga internationella erfarenheter
• unga politiker tycker att det här är uppenbart [skämmigt]

Bokcafé om samisk litteratur

Ann Helene kunde presentera alldeles nytryckta samiskspråkiga versioner av “SMS från Soppero“. Berättade om sin nya bok som kommer i juni, ”Hej vacker”, och påbörjat arbetet med en tredje bok.

Annica jobbar också med ny bok. Berättade också om en ungdomsbok, uppföljare till “Skuggrädsla”, som förlaget vägrat ge ut i den form som som hon lämnade den till förlaget. Kanske att den kommer ut i någon. Jobbar också på ny bok.

Frågeställningar som diskuterades under Anne Wuolabs ledning:

• Vad gör litteratur skriven på svenska samisk?
• Varför används samiska ord i berättelsen?
• Samisk identitet!

Sagt av Annica: ”Vi måste jojka, berätta om, de människor som gömde sin samiska identitet [för sina efterkommande]”.

Diskussionen om varför titeln “Lappskatteland” valdes för Annicas första bok ledde till en fråga från publiken om urfolksrättigheter. Annica sade: ”Sverige var en gång drivande i tillkomsten av ILO 169 och var genuint upprörda över First Nations och maoriers situation då. Nu står man inför situationen att det internationella samhället frågar – vad gör Sverige på hemmaplan?”

Webredaktörens fundering (om regering och stat skulle ha haft ett mänskligt uttryck och eftertanke): ”Tänkte inte på det!”